Resfeber

Nu börjar det oundvikligen närma sig. Faktiskt kan jag nu börja räkna timmar tills jag åker istället för dagar. Trots detta känns det fortfarande overkligt att jag skall åka någonstans. Kanske beror detta möjligen på att jag ännu inte har packat. Att stänga igen resväskan är något som tenderar att i alla fall skapa känslan av att nu skall jag resa någonstans. Att biljetterna kom i brevlådan förra veckan borde ju också vara en indikation på att något händer, men inte hos mig. Eller i alla fall inte ännu. Mitt fokus har istället legat på att få iordning på mitt hus, där jag nu har bott i hela tre veckor. Här ser fortfarande ut som om det är en loppis i huset och jag bör nog ganska snart erkänna mig besegrad och inse att någon ordning kommer det inte att bli innan jag åker. Fast det är ju förstås många timmar kvar och vem behöver sova?