Istället för bad valde vi att fortsätta promenera och den här gången välja den enklare leden. Den kortare leden gick genom en dalgång, med grönska och en i stort sett uttorkad flodbädd och var mycket vacker. Kort efter att vi börjat gå stötte vi på en vildsvinsfamilj som bökade i jorden. Med tanke på att det var på ganska nära avstånd och vildsvin inte är kända för att vara vänliga så blev vi lite nervösa. När de fick syn på oss gav de sig dock av och vi kunde fortsätta vår vandring. Leden slutade vid en konstgjord damm som tydligen skall locka till sig alla möjliga sorters vilda djur. Vi såg dock bara grodor! Vi kände inte för att gå samma väg tillbaka utan ägnade oss åt lite off road hiking. Vi hade ett hum om vart vägen låg och valde att således bestiga närmaste kulle för att vara helt säkra om vägen. Utsikten där uppe kan inte beskrivas som något annat än hänförande. Dessutom låg vägen precis där, vilket passade oss bra. Tiden som vår taxichaufför skulle hämta oss närmade sig så vi började gå mot grinden istället för att gå tillbaka till parkkontoret. Efter några minuter mötte vi bilen och var på väg hemåt igen. Helt kort efter att vi blivit upplockade stod det en stor buffel precis vid vägen och jag kände mig onekligen mer nöjd att möta den från bilen än till fots. På vägen hem såg vi dessutom antiloper och kände oss mycket nöjda med dagens äventyr.
Söndagen skall ju vara en vilodag och efter lördagens äventyr var jag onekligen trött. Jag umgicks några timmar med Kristine och fick äntligen se lite nya bilder på hennes dotter Memory. Även om jag är besviken över att inte haft möjlighet att åka till Etosha så är jag faktisk mer ledsen över att inte fått träffa Memory, hon är onekligen en ljuvligt söt lite unge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar